Vårfeber och -väder,
Klä dig i rätt kläder
Inte för varmt och inte för kallt
Klä dig riktigt ballt!
För solens värme
För vindens il,
Klä dig med ditt bästa smil
Och vandra ut
Och njut
- säg JA och ha det BRA!
Vårfeber och -väder,
Klä dig i rätt kläder
Inte för varmt och inte för kallt
Klä dig riktigt ballt!
För solens värme
För vindens il,
Klä dig med ditt bästa smil
Och vandra ut
Och njut
- säg JA och ha det BRA!
Tänk att just idag, blev dagarnas dag!
Jag är fortfarande upprymd av välbehag!
På morgonen var mina ögonfransar på helspänn
mina klackar darrade, de hade visst något på känn.
Men jag var så yrvaken att jag fatta ingenting.
Der var först när jag drack mitt kaffe - som smakade marshmallows - jag blev klarvaken med ett sting!
Sedan gick allt så snabbt, det var som om jag tryckt på en knapp som slussade mig rakt in i en tratt!
Samtidigt hörde jag en välbekant röst som sa:
Håppan, idag är det din lyckodag
Du slussas nu till Fantasislottet Charmhag!
Lycka till och kom i håg att säga Goddag!
- surrrade den lilla flugfen Felissa i mitt öra.
Mina ögonfransar glittrade till av lycka - mina klackar skuttade ett hopp - och nu ska ni få höra:
I Charmhag blir allting möjligt som du skapar i din fantasi
Där flyger valarna, sjunger träden och skriver nyckelpigan poesi
Där badar solen i månljus och sysslar sjörövare med broderi.
I Charmhag blir allting möjligt - jag och du är ett geni
Ska vi ta en drömlott eller kasta loss för fantasifiskeri?
Eller ta en titt in i myran Mickas stack byggd av stjärnglitter och stoft från en asteroid?!
Just då gick en buktalande giraff förbi som utlyste att alla var välkomna till eftermiddagens fantasiceremoni!
Ni kan ju förstå att min dag i Charmhag blev full av magi!!
Plåing!
Kli-plic-plick-i-BOING!
Så lät det när schackmäster samlade ihop sin här.
Mellan vita snöfläckar på marken rörde sig schackmäster intakt och disciplinär.
Vart skåda han? Fjärran eller när?
Eftersom schackmäster valt att gå, -kan vad som helst hända-, nu var det värt att passa på.
Ännu ett Kloing, ett Pling och ett kvit-rit!
Paus.
Då hördes en invit.
Den svarta hästen viska -Smit!!
Jag ålade mig ur tornets dunkla vrå och smög på tysta klackar i snö, min skugga var alldeles grå.
HALT! Röt då plötsligt marskalkens genomborrande röst.
Jag stelnade till med is i mitt bröst.
Marskalken synade mig från topp till tå
-Vem är du och vart tänker du gå?
Sa han och pekade på min yttersta ögonfrans.
- Jag är Håppan och ska precis ingenstans.
Svarade jag och tänkte; ”tänk om jag inte fanns”.
-Ha! En Håppa! Precis vad jag behöver, hur långt kan du hoppa?
- Minst så långt bort, att du mig inte mera ser.
- Perfekt! Skrek marskalken, kan du hoppa mer?
- Visst! Fast enda bort till världens ände och tillbaka,
Men då måste jag nog få kaka.
Marskalken vände sig högtidligt mot sin här;
” lyssna, go vänner, nu har vi en volontär”.
Ja, kära vänner så gick det till
När jag Håppan fick hjälpa till
Att hoppa efter dill, makrill och sill
Som behövdes till Kungens sigill.
På planeten Julluj är granskogen tät
Att där växer julgransbollar i riset är det inte många som vet
Jag Håppan, landade på Julluj med min smällkaramells-raket
Rakt in i granhäcks-labyrinten jag smet
Där lyste så varmt och behagligt av julgransljusen på rad
Så jag vandrade vidare och visste inte vad
Som väntade bakom hörnet
Just när jag skulle kika, stack jag mig på törnet
Aj! Skrek jag i högan sky
Och trampade rakt in i en pöl med dy
Då hördes ett ryt och ett gapande klaff
Krokodilmonstrer stirrade mig i vitögat, jag blev så paff
Och vit som ett lakan innan jag spottade fram ett ”goda och go jul”
”julen är visst svart i år, det är inte kul”
”Tack för pratstunden, nu måste jag gå
För en stjärna måste ju granen få.”
Och vips jag satt uppe i toppen
Utan en skråma på kroppen
Krokodilmonstret brölade ursinnigt och försvann
Denna sagan, den är sann!
Idag på promenaden, mitt i stegen
Slant jag in i degen
I en stor mjölig bunke som doftade kardemumma
Den myste och pyste och började sedan brumma-
och peppra; pepp, pepp, peppar-
kaka! Baka ut så får du smaka!
KavelFia rullade fram på plats
Hon plattade till degen i en hast
Sedan lade sig gubbar, gummor och grisar på rad
Och snart doftade det pepparkaka i var vrå i vår stad
KavelFias kusin GlasyrGunilla anlände strax
Hon spritsade krusiduller och rosetter - all in, på MAX!
Jag beundrade GlasyrGunillas konstnärlighet
hur skickligt och färggrant hon dekorerade med sin smet
Då hördes OrkesterOves ljuva musik
av juliga toners invit
och plötsligt jag hörde mig Håppan sjunga
en julig visa för både gamla och unga
Alla pepparkaksfigurer samlades runt mig i en klunga
Och snart hördes en hel körs röster genom staden runga.
Oj, sa Ordkonsttrollet när hon klampa och stampa förbi,
Hennes tankar var på glid
Hon suckade och sackade runt i en oändlig ström av ord
Hon ville inte få nog
Klangfyllig, rundmästrig, strilpastill!
-Jag vill ha till!
Passionssula, flingflimmer, simmelgast!
-Jag vill ha mera i en hast!
Blundstig, flammviska, skymningspassepartout!
Nu kan jag få ro!
Dagens ordförråd är uppfunnet och vunnet
Med säkerhet in i hjärnbarksnävern spunnet.
Nu Håppan, min vän, ska du få hälsa
På alla mina vänner
På alla bokstäverna du känner….
Oj och godnatt,
Bokstävernatt!
Under min säng går en trappa ner
den knarrar och gnisslar, det är mörkt och
man ingenting ser.
Trappan vindlar hit och dit i krusiduller,
den virrar bort en, ens lokalsinne
blir huller om buller.
Då skönjas ett smaragdgrönt ljussken längre bort,
trappan tar slut och inom kort.
Vid en grönskande port jag står
och får blommor flätade in i mitt hår.
På andra sidan börjar landet Pånytt.
Där får alla en chans till
som sin tillvaro flytt.
Ni kan förstå,
vad det för många betytt.