Idag frös havet, och över den blanka ytan gled en pelikan på skridskor. Solen skenade iväg på den blanka ytan. Mitt hjärta hoppade och mina fötter skuttade av glädje och lycka.
Mina tankar gnistrade..
Vinterkristallklara tankar, blåa och varma =)

ps. De röda skorna är på första sidan i Ordbladet. Rubriken lyder:
" De röda skorna är anhållna för att ha satt krokben för Underbara Uno!"
(jag undrar riktigt vad som har hänt....får väl ta mig en tur ner till polisstationen för att reda ut saken)

Suckars suck....

Mina röda skor är försvunna. Puts väck gick de bara upp i rök....
Jag förstår ingenting. De helt enkelt gick ut ur mitt liv, bokstavligen. Jag är rädd för attr de aldrig kommer tillbaka.
Jag sprang ju ut efter dem, mitt i natten.  Men sen kom Vinterkylan med sin sång och jag blev så betagen att jag glömde mina röda skor och sedan var allting för sent.....

Men någonting gott kom det ur denna förlust också. Jag hittade nämligen en stor prickig rosett! Den väntade på mig fastknuten i en lyktstolpe. Och jag har bestämt att den, skall jag ha på mig på fantasifesten!

ps. jag tror nog att de Röda skorna kommer tillbaka.......... jag ska berätta en hemlighet för er....visste ni at om man tror och hoppas på något verkligen innerligt och från djupet av sitt hjärta kommer den önskan helt säkeret att uppfylla sig, förr eller senare. Att tro på någonting är en otrolig drivkraft. (ett tips bara)

Har du någonsin blivit lycklig över ett par skor?
Igårhittade jag ett par alldeles bedårande röda skor i en 1 euros låda på ett loppis. De var alldeles slitna och riktigt skrek om sig av allt de sett och hört och upplevt. Det var pang på rödbetan direkt! I kassan sa ännu tanten med glasögon, grön kofta och illrött läpstift (som färgat av sig på framtänderna) att jag skulle få skorna för 10 cent.
-Bara jag blir av med dem så är jag glad, sa hon och log litet på fel ställe liksom....
Men jag tänkte inte mera på det då för jag hade precis fått ett par drömskor nästan gratis!

Jag var så lycklig för nu hade jag ju hittat halva klädseln till fantasifesten. Men när jag skulle börja sova den natten fick jag nog en livslevande överaskning för skorna började gå av sig själv. De trippade runt i min lilla lya och snokade!
-VA!? tänkte jag tyst men rörde inte en fena. Då stannade plötsligt stegen och jag vågade knappt andas när jag hörde hur ytterdörren öppnades och hur de röda skorna gick ut och stängde dörren efter sig. I ett vips var jag framme vid fönstret och kikade försiktigt ut.... Ingenting....
Jag måste ut och det illa kvickt. Jag kastade på mig en rock och hoppade in i mina stövlar öppnade dörren och slank ut i natten.....

Fantasifestförberedelser

Har bakat och fixat för Fantasifesten. Finurliga frågekex, pangkaka med viskande grädde och ordgubbssylt, hemlighetsbullar och skrikande choklad(inpaketterade i tyst papper ;)).
Till välkomstdrink  skall jag bjuda på håppig chåmpågne....

Har dekorerat Paraplyträdet med tingel-tangel girlanger som rimmar till ord som gör en glad. Det hänger skrattlampor i trädet. Paraplyträdet har lovat uppträda vid midnatt. Det är väldigt spännande för trädet ville inte berätta med vad?
-Överraskning...... sa det bara luriskt.
Ja...vi kan ju bara vänta och se, men före det finns det ännu mycket att göra.
* festtalet skall skrivas
* utstyrsel(festklädsel!?)
* konfetti
* allt jag glömt
och
* sist med inte minst skall jag väcka min fantasifigur.

Men nu tillbaka till festförberedelserna, jag håller er informerade.

Till Alla Vänner av Fantasi!

Det är fantastiskt med fantasi! Jag blir så lycklig varje gång jag tänker på att fantasi faktiskt finns! Nu ställer jag till med en fest för att fira fantasin! Skall börja med att skicka inbjudningskorten:

"Kära vän av FANTASI,
ta vara på stunden innan den är dig förbi..
Kom smaska på imagulära bullar och skåla med vått vatten
för vår allas fantastiska fantasi på
den stora FANTASIFESTEN!
Medtages : en fantasifigur
Välkommen! "

Postar en inbjudan till Ordkonsttrollet redan ikväll.
Och du är förstås också inbjuden!
Vi ses.

Rurik Rubrik

Det var en gång en mycket blyg man som på nåt förunderligt sätt och mot sin egen vilja alltid hamnade in i händelserna centrum. Han hette Rurik Rubrik och han om någon lyckades skapa rubriker!
T.ex. "En livstidsfånge på rymmen bekänner till snäll äldre man - Jag stal yllesockorna!" eller " Hypnotiserde lugna puckar förstörde säker guldmatch -tills snäll äldre man gjorde mål." Vad mera råkade Rurik Rubrik ut för?
Kanske Röda Raketens rostiga rallyrullor som rispar raka rena radioaktiva rimord runt Riksdagen?!

Idag har jag haft en härlig skrivdag. Jag har inte släppt pennan på hela dagen faktiskt. Det hela började med att jag vaknade av att någon viskade mitt namn. -Håppan! viskade rösten, var är du! Jag blev ju nyfiken....vem var det? Vid spegeln fick jag mitt svar. Där tittade en figur med två stora ögon, rufsigt svart hår och spetsiga öron på mig. Munnen var mycket liten, läpparna nästan obetydliga och hyn glänste mycket blek i det svaga ljuset. -Vad bra att du äntligen kom! sade hon, Milas håller på att tappa greppet. Jag är så orolig för alla barnen....kan du hjälpa oss?...
Och så var figuren  borta.
Jag förstod genast att flickan i spegeln varit en budbärare och jag skulle så ha velat fråga henne minst tusen frågor.....men det hjälpte inte. Därför började jag skriva. För att få svar. För att gräva fram alla detajer, för att få lära känna henne mera, veta varifrån hon kom, för att försöka förstå, för att få reda på vad hon ville just mig, ja allt!
Det är faschinerande hur mycket man egentligen vet om totala främlingar när man börjar focusera på dem. Rent otroligt. Jag har bl.a. via min research och genom mitt skrivande idag luskat ut att flickan i spegel heter Trinid. Hon kommer från landet Anmarda och är budbärare för Härskarbaronen Hirrm......

Jag rekommenderar varmt att du också nångång testar på att skriva och göra research om en karaktär du skulle vilja lära känna bättre. Jag skall också fortsätta.....

Vet du vad jag har lovat mig själv? Jo, att sluta oroa mig i onödan.
En god och klok man sa en gång när vi stod och väntade på bussen att det lönar sig inte att oroa sig i förtid för då kan det hända att man får oroa sig två gånger. Det ligger någonting i det där....
Dessutom stjäl olika spekulationer, värsta scenarion, vilda gissningar, negationer och yra tankar mycket av vår energi och för oss bort från fokus på nuet.
Och det är ändå här och nu, i denna stund, och nu, och nu och nu i händelsernas centrum som vi lever i som spelar någon roll. Det som har varit har lett oss till denna stund men har varit och farit. Det som finns framför oss kan vi inte veta. Varför då ödsla tid på att oroa sig för t.ex. framtiden?
Därför skrattar jag och äter ostsmörgåsar(som jag älskar), jag hittar på nya ord och smakar på dem. Jag försöker göra mig själv och andr glada. Om jag lyckas kan det inte bli bättre.

Pang i Serviettes papiljotter

Nu har jag luskat ut vad Vestbulknektinåtten är för något, men SHYYSSS!!.....inte ett pip. Jag kan säga att jag är mycket stolt över mig själv när jag kan säga att moster inte avslöjade mig fast jag avslöjade henne. Egentligen så tror jag att hon inte förstod att det kunde vara möjligt för henne att se mig där. Och jag som stod alldeles prick och mitt framför henne i ett skede.....
Det är någon slags hemlig förening som samlas i smyg i yttre svären för att berätta hemligheter de spionerat fram. Så min moster är någon slags AGENT! Wow!
Vestibulknektinåtten är den årliga bekännelsedagen då vissa hemligheter som inte mår bra av att vara hemliga äntligen får tala och pusta ut och komma till allas vetskap.
Min moster är deras programvärd i  programmet Förrådd i Radion.
Hon var så cool-. Ni sku ha sett henne i glitterskor och spegelsolglasögon. Hon var helt enkelt suverän!
Jag faschinerades så av min moster att jag helt glömde bort att lyssna.
Plötsligt knackade tidskapseln mig på axeln och sade att hemfärden startar.
Det sista ljud jag hörde ur den knastrande radiomikrofonen var hur min mosters röst ekade:
-...den fasansfulla hemligheten bakom baronessan Serviettes tårar, misslyckade frisyrer och raka hårtester är att hennes papiljotter konfiskerades p.g.a.att de lösgör hennes skruvar och fiskar hennes tankar...

Hallå! Hör hit!
Min moster sänder ut sin Vestibulknektinåtte i radion kl 57.33. Hon bad mig varna att det kan blåsa litet extra då(typ Åsnesvansen vågrät) och kanske förirra sig en och annan Knaft eller Svilz till jorden då. Min moster är så patent, det finns ingen som hon. Om någon har språkets gåva så är det hon. Hon kan dra låda i timmar om inte någon stoppar henne. En gång stod hon en hel dag och uppförde en monolog för Runebergsstatyn i Borgå. När hon blev intervjuad för Ordbladet blev utgåvan dubbelt så tjock. Hon är otrolig. Jag kan inte annat än beundra henne stort!
Men det här med Vestibulknektinåtten har hon inte pipit ett knyst om fast jag försökt lirka och locka fram ett avslöjande. Jag förstår inte hur hon har klarat det- att tiga som muren i denna fråga.Hon har nog många egenskaper och kontraster man kan förundra sig över, min moster.
En gång frågade jag vad hon heter.
-Moster såklart, svarade hon, och så var det med det.

Men på nåt sätt är jag ändå väldigt spänd inför Vestibulknektinåtten. Vad är det riktigt som Moster har hittat på.?! Stööön! Det är bara att vänta till tidpunkten T.
Men nu ska jag ta och sätta mig i tidskapseln som för mig till tiden ovan tiden, det är där sändningen sker i den yttre svären.
På återseénde i skrivande stund - utan en blund!

Äntligen SNÖ!

Idag vaknade jag som världens lyckligaste invirrad i Kung Vinters långa skägg. Jag hade römt en fantastisk dröm om att jag simmade i ett väldigt marshmallow-hav i fullmånesken. Och när jag slog upp ögonen till en vit värld kunde jag bara le och le och le. Jag kände hur jag blev varm i hela kroppen och hur mina kinder  blossade.,.....
Eller vad, att det är detta vi har väntat på!
Snöööööööööööööööööööööööööö!!!

Jag har varit ute hela dagen och lekt i snön, gjort tusentals fotspår och skickat iväg 100-tals snöänglar. Jag har halkat och fallit på baken och älskat det varje gång!
Jag har rotat på vinden efter skidpjäxor och i källaren efter skidor och stavar och skidat flata. Ordkonstrollet kom plumsande i snön för att hälsa på och ta mig med på en kälkfärd i Trollsvansbacken.
Vi packade med varm saft och ostsmörgåsar.
Snön glimrade, våra ögon gnistrade och våra skratt skallrade genom skogen.

Stövlar och Stövlar

Oj, Guld i stöveln!!
Ni vet inte vems stövel jag råkade stiga på idag!!!!????
Jag fattade inte heller vems det var förrän låååångt senare, och då blev jag nog litet snopen....
Nämen Sebastian! HUR kunde du gissa?!!
Ja-a! Mästerkatten i Stövlar!!!
Och det mest pinsamma var ju att jag gick i sömnen och drömde om att jag var fakiren Sticka Nålas. Jag skulle just gå över mycket skjutvass isglass när jag snubblade på någonting och jag fattade ingenting när någon ropade - Kungen kommer!!!
Jag vaknade med ett ryck och tyckte det var urkonstigt att jag befann mig  vid slottsporten och där kom prinsessan och tittade på mig med stora ögon och sade:
-Baron de Sades, är det verkligen ni?!
Jag bara stod där och blinkade och fattade ingenting, men så fick jag en så hård knuff bakifrån att jag nästan ramlade över prinsessan  och in i slottet.

Det var först när jag efter en sju rätters middag tackade för mig som mästerkatten dök upp.
Jag stod som en dum åsna och bara gapade innan några skruvar så småningom började röra på sig inne i skallen...
jag hade hamnat mitt i sagan om Mästerkatten i stövlar!
Oj, oj.....jag Håppan...oj,oj...
I nästa stund tittade Ordkonsttrollet upp från en glugg i marken och frågade:
-Behöver du hjälp?
Och ni kan kanske gissa hur glad jag blev att få se Ordkonsttrollet!
Jag hoppade hastigt och lustigt in i gropen med Ordkonsttrollet. Jag ville absolut inte träffa några hemska monstret.....
Ordkonsttrollet hade gjort pannkakstårta med sylt och grädde.
Ordkonsttrollet kan minsann konsten att få en att känna sig som hemma.

Dagens första dag

Kallt, sol och knaster i frusna vattenpottar.
Jag älskade himlen idag och lugnet. Jag hörde mina tankar när jag promenerade. Det lät så roligt....knasterpotatis...min mormors gummiballong hon sände till Jordimagen...vad månne Ordkonststrollet har hittat i nyårspotatise?....kravallgult och kravattkavat väder....skall jag baka brödbullar eller bullabröd idag?.....
Jag var så kavat och gick gungande framåt.
Visslade litet....en ren idyll.
Gott Nytt År!