Solsång

"Solen, solen du är gul och len
du värmer och lyser så mysigt.
Solen, solen du lyser på min näsa
i morgon skall jag resa
till Soligland."
                 - Håppan

Jag blev så glad idag när jag såg SOLEN! Jag ville bara sjunga och skratta, så jag gjorde det
-hela halva dagen faktiskt! Det blev en rolig dag, testa nångång!

En konstig stig

idag var en konstig dag på alla sätt och skor. Jag vaknade som vanligt ur en berättelse, denna gång en  riktigt härlig( JAG VAR HOS GLASSPRINSEN SOM BJÖD MIG PÅ CHOKO I KALASPUFFLANDET) Jag beslöt att spara på berättelsen för mina memoarer jag ska skriva sen på ålderns höst. Det om något kommer att bli en tjock bok kan jag varna er!
Ja, jag stod där och blinkade och gäspade och sträckte på mina spretiga ben och då såg jag mellan mina ögonfransar någonting som närmade sig. Jag försökte verka oberörd, men det hade redan klickat till inom mig(ni vet det där klicket som sätter igång någonting nytt) och jag visste att det som närmade sig var mitt öde. Jag väntade in det.
Då i samma stund, -tänk- alltså mitt i detta kritiska ögonblick började min sko plötsligt att ringa!!!! Jag fattade ingenting, men snabb i vändningarna som jag är tog jag av mig skon och svarade:
-Hallå?
- Misstlaty frittidella tormita
manradrill skajtmi mitji milltop
omrit ki? Omrit ki?, pep det ifrån andra ändan.

Jag kände genast igen rösten! Min kusin HÅPPLA HÅPP! Han ville mig något, men vadå?
Jag förstod inte ett smack av vad han sa.....

Kan du snälla hjälpa mig?!
Kan du översätta det Hålla Håpp sa och skicka till mig så fort som möjligt.
Hjälp mig fort, för ödet närmar sig!!!

Ett ordkonstfrö

Vet du vad? Jo att någonstans på vår stora jord,
                                        med så många ord....finns en alldeles speciellt liten prick.
En liten pluti-plutt-liten prick. Denna prick är ingen annan än jag, HÅPPAN!! Det var väl roligt! Jag kan berätta att förutom att jag finns och heter Håppan, så hoppar jag också hit och dit, upp och ner och fram, när och var du minst anar det. Jag finns hela tiden nära dig fast jag skulle vara långt borta eller osynlig! Tänk vad konstigt.... men så är det! Du kan tänka mig som ett frö du planterar, ett litet fantasifrö eller ordkonstfrö som när du vårdar om det och göder det, hela tiden växer sig större och kraftigare  .
För alla har Fantasi! Vi är alla drabbade av den fantastiska fantasisjukans fiffiga fuffens!
HJÄLP! Kanske du tänker... HURRAA!! är tusen gånger bättre!

Men hur kan det komma sig att Håppan plötsligt börjat blogga?
Jag kan berätta att det är en hemlig dröm jag haft länge, att ha en egen blogg och drömmar skall man ju uppfylla så därför är jag här nu =). En orsak är också att jag på det här sättet kan nå ut och tala direkt till dig och kanske få höra vad du tycker och tänker.
Att blogga kommer att bli  roligt och spännande - ett riktigt äventyr! En resa du och jag kan göra tillsammans in i fantasins härliga världar. Sätt på dig fantasiglasögonen så bär det iväg