saker bra att ha

Idag har jag tänk spendera dagen på att samla bra saker!
Saker som är bra att ha!
Du vet, som till exempel
-ett gott skratt
-ett svalkande dopp
-blomdofter
-kramar !!! Många!!!
-goda tankar
-glädjeskutt
-drömmar
-lyckosparkar
-tokroliga miner
-vackra ljud och läten
-känslan av något silkeslent eller riktigt mjukt

Samla du med!
Om du ligger i hängmattan och inte orkar röra en fena,
samla på moln som seglar förbi, eller humlesurr...

tillvaro i luften

Hängmattan kallar!!!
Idag ligger jag i hängmattan.
Hela dagen.
Tänker inte röra en ögonfrans.
Tänker bara ligga i luften en hel dag och inte röra marken.
Blunda och bara lyssna på alla ljud...
...en humla...vinden....vågskvalp...fågelläten...
Och fantisera mig bort förstås!!!
Ut på stora äventyr....

Hetta är inte det lätta

Tropikerna kallar på nordliga breddgrader!

Se upp! Hettan dallrar och dallerhettan
kallas faktiskt för Nettan!
Jag lärde känna henne för någon dag sen
när jag fastnade med klacken min i smeten.
Ja, den där Nettan, bakar mest var hon vill
när det är hett, som nu, kan hon inte ligga still.
Det var på en asfalterad väg som jag tog mina steg,
då det plötsligt sa ”smock”,
där satt jag som en stock.
Mitt i Nettans kladdkakssmet(fast det visste jag inte då)
jag skrek:
- Hallåå! Finns där någon vänlig själ som vill mig väl?
   Ett handtag skulle sitta bra, ta bara i och dra!
Jag sträckte fram min hand....
Då plötsligt högg hon fast, som en reprimand, och i ett ”vips”
jag stod på säker mark.
- Tack! Vad du är stark!
Men Nettans blick var fäst vid kladdkakssmeten
ur hennes mun kom suriga surrande läten....men så sken hon upp och sa:
- Det går väl an, en klacksparks dekoration minsann!!
Så skrattade hon och gav mig en dallrig vänskaplig puff.

Sen satt vi hela kvällen och käka kladdkakssmet.
Vi talade om hettan, och om sånt som Nettan vet.
Hon lovade, det tar ej ännu slut,
än har hon inte bakat, tillräckligt in och ut.

Att duga till!

Jag, Håppan Håppelinus Håppelström, är en Håppa. När jag var liten upplevde jag att jag blev sedd och bekräftad och älskad precis som den jag är. Detta gjorde mig väldigt trygg och glad och att jag fortfarande trivs i mig själv och med mig själv, än i denna dag!
En dag flyttade familjen Håppberg in i grannlägenheten till huset vi bodde i. I familjen Håppberg fanns det två mini-håppor i min ålder. De var väldigt Håppinriktade. Varje dag tränande de ute på gården för att kunna hoppa högre och länge och mera fantastiskt. När deras far direktör Håppberg kom hem om kvällarna brukade han förvänta sig en uppvisning över dagens prestationer av sina mini-håppor. Hur högt eller långt de än hoppade var han aldrig nöjd. Han muttrade och plirade genom sina buskiga ögonfransar och konstaterade kort: -Bättre kan ni!, och så gick han in.
Detta scenario upprepade sig varje, varendaevigakväll!!! Sommar som vinter!
Jag tyckte direktör Håppberg var en tyrann.
Och jag tror att hans mini-håppor aldrig fick känna att de lyckades.
I nåt skede flyttade vi till en annan ort. Jag funderade ofta på mini-håpporna och deras öde.
Tänk om de ännu idag som fullvuxna Håppor tror att endast det vad de gör och presterar spelar någon roll. Att de ännu tror så och inte känner till sitt egenvärde och att de duger precis som de är.....
Kom ihåg att du är unik och värdefull!!!