HÅPPAN ÄR MASKOT FÖR ORDKONSTEN. ORDKONST = FANTASI och MAGI!



Om du vill veta mera, gå in på http://www.ordkonst.fi/



I denna blogg skriver Håppan om sina fantasifulla tankar, idéer och äventyr, HÄNG MED!

söndag 27 maj 2012

Masken Murm

Sil i hjirti,
sil i sinni =)

....jag har varit med om någonting mycket spännande. Allt började med att jag fick vårfebern. Det är en ganska svårartad sjukdom som man egentligen vet mycket litet om, men ett starkt tecken på att man drabbats är att man vill "påta" i jorden. Ens fingrar blir gröna och ens fötter röda. Man samlar på alla små och stora blomfrön man bara hittar och planterar dem överallt. Jag har planterat frön i mästarkockens kastrull, i brödrosten, utanför RävRudolfs lya och på högsta husets tak, bl.a....
Ja,  jag har yrat omkring alldeles planteringsgalen av vårfebern......ända tills en dag i ett trädgårdsland så råkade jag gräva fram masken Murm. Han bjöd mig hem till sig. Det var spännande. Vi gick genom långa mörka gångar som förgrenade sig till höger väsnter, upp och ner. Men Murm gick före som tur och jag litade på att han visste var vi var. Till slut, efter en evighet kom vi ut i en stor sal. Där inne satt lysmaskar i ring runt en stor svart hatt och mässade. De sjöng..
" Joooo-orden gömmer alla oooo-orden.
Här hos oss finns berättelseskatten,
djupt här nere i den svarta hatten.
Den utvalde skall komma snart
vi väntar på stunden, allting är klart."
Masken Murn harklade sig och lysmaskarna slutade sitt mässande.
- Den utvalde har kommit sa han sedan och skuffade fram mig!

Efter det gick allting så fort. Jag fick dra ett ord ur berättelseskatthatten och uttala det högt:
- Stromboliaantruff!, sade jag högt och tydligt.
Det hördes ett jubel från alla lysmaskar och sedan föll jag ner i en avgrund. Jag föll och föll och föll.
Jag blundade för det kändes så ilande i maggropen. I samma stund slutade fallet i en mjuklandning och jag kände en mycket påträngande doft av nyklippt gräs och svart mylla. Jag öppnade ögonen och fann mig stå på näsan i jordplätten jag just grävt i.
Jag tittade mig omkring, inga lysmaskar, ingen mask Murm.
Konstigt, tänkte jag. Sedan lade jag märke till att mina händer och fötter var svarta och normala igen. Dessutom kunde jag tänka på tuggummi och spetsgardiner i stället för blomfrön.
-Jiippii!! Jag är botad!skrek jag ut och håppade i plurret.
Det är sommar!

Inga kommentarer: