där stod jag fastbunden med skakiga ben,
piraterna skrattade och vinden ven.
Kapten Enöga skådade upp mot skyn,
och höjde sina ögonbryn.
Det blev med ens kusligt tyst runt omkring,
och Kapten Enöga viskade: "-Nu kommer det att hända hemska ting!"
Alla sjöbusarna blev med ens bleka och veka,
men Kapten Enöga verkade inte tveka.
Nu tittade han rakt på mig!
"- Du ser ut att förstå dig på ett och annat,
det är nämligen så att en Sjönymf mig förbannat.
Den skickar stormen efter mig vart än jag går,
om du hjälper mig, du åter din frihet får."
Jag hickade till av förskräckelse och panik,
men Kapten Enöga hade blivit blek som ett lik.
"-Hjälp mig snälla, jag kan göra dig rik!"
Pa-dang! Kom stormen farande med blixt, muller och dunder,
det var som ett krig, jag trodde vi skulle gå under.
Mest av allt slet stormen i Kapten Enögas gestalt,
han vinglade hit och dit, han behandlades kallt.
Då skrek jag plötsligt:
"- HALT! Vill du kanske ha litet SALT?!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar