Flaskposten innehöll ett rop på hjälp! Exakt så här stod det :
" Jag har tappat
Sagognistan
så att den eviga
Sagoelden slocknat!
Min röst är borta
- jag är STUM!
hjälp!
HJÄLP! "
Och förstås ställer en modig och hjälpsam Håppa upp för att hitta Sagognistan så att rösten i skorstenen kan fortsätta berätta.
Men...ett litet men...var skall jag börja leta?
I källaren! tänker jag och stegar ner för den branta spiraltrappan och gömmer mig fort under det sista trappsteget. Det hörs nämligen ett ljud! Mina hemliga agentsinnen är på helspänn, jag lyssnar så att det knakar.
Ett klirrande, knastrande ljud.... är det farligt?.....Kan jag fastslå varifrån ljudet kan härstamma? Jag går in i mitt ljudbanksregister....klirrr....knaster.....
-Kan härstämma ifrån att två ytor av glas träffar varandra- blir svaret.
Det är dunkelt, nästan mörkt men nu är jag så nyfiken att jag vågar närma mig ljudet.
Det syns ett litet ljus i ändan av källaren. Ett stearinljus som sakta fladdrar och kippar efter luft. Någon sitter därborta. Någon syns som en spretig siluett. Någon hörs räkna tyst genom det klirrande ljudet...2067....2068...2069...2070... rösten tystnar.
Någon vänder sig om och tittar rakt mot mig!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar