Stackars Ordkonsttrollet. Hon är sjuk. Idag morse ringde hon och gnydde endast ynk, ynk i telefonluren. Jag förstod genast att det stod illa till. Ynk, ynk betyder nämligen gul jaffa på trollspråk. Och Ordkonstrollet dricker aldrig gul jaffa, endast om hon är sjuk.
Jag rusade till närmaste butik och kom ut med jaffa i högsta hugg. Sedan var det bara kvar att hitta rätt buss. Men det kan vara knepigare för bussen till Ordkonsttrollet har ingen tidtabell eller förutbestämd rutt. Den kan finnas var som helst och när som helst. För det mesta brukar det vara en rolig lek att hitta bussen, litet som kurragömma, men nu var det inte alls roligt för jag ville ju komma fram och sköta om Ordkonsttrollet så fort som möjligt. Till slut ställde jag mig bara mitt i en korsning och knep ihop mina ögon och litade på tankens kraft.
Och JA! När jag öppnade ögonen stod bussen vid den närmaste busshållplatsen och väntade på mig. Jag hoppade upp i bussen och hoppade av vid ändhållplatsen i urskogen. Jag tog de 100 stegen förbi mossroten, vände till vänster vid stora grantanten och kröp in i hålan under Jättens jättesten. Framme.
Efter att Ordkonsttrollet fått i sig en rejäl klunk Jaffa nickade hon tacksamt och somnade som en stock inom tio sekunder. Jag packade in henne i filten, skrev ett litet uppiggande meddelande och kröp tillbaka hem genom brödlådan i köket.
Nio timmar senare smög en underbar doft av kardemumma in genom postluckan, sekunden efteråt ringde det på dörren. När jag öppnade var det ingen där, bara en korg med nybakade BULLAR! Till mig! Jag älskar bullar! Och såna fina bullar sen. Inuti varje bulle fanns en härlig liten hälsning eller dikt ;
" Håppan du är nog bäst, nu får du äta bullar som en häst".
Något så snällt och omtänksamt kan nog endast Ordkonsttrollet hitta på.
Det är härligt att ha en god vän! Tack Ordkonsttrollet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar